Forskningsprojekt inom U-CARE
Professor Louise von Essen
Titel: Testning (ENGAGE) och utvärdering (CHANGE) av ett webbaserat självhjälpsprogram utifrån kognitiv beteendeterapi med behandlarstöd för föräldrar vars barn behandlats mot cancer
Beskrivning: I projektet testas och utvärderas ett webbaserat, guidat, självhjälpsprogram för att minska oro och nedstämdhet hos föräldrar vars barn behandlats mot cancer.
Titel: Ekonomiska och psykiatriska konsekvenser av ett barns cancersjukdom för mammor och pappor (ECCO)
Beskrivning: I projektet undersöks konsekvenser vad gäller arbete och inkomst samt psykiatriska diagnoser för mammor och pappor vars barn insjuknat i cancer under barndomen.
Titel: Utveckling och testning av ett webbaserat självhjälpsprogram med behandlarstöd för unga personer som insjuknat i cancer under tonåren (FUNCA)
Beskrivning: I projektet utvecklas och testas ett webbaserat självhjälpsprogram med behandlarstöd för personer som insjuknat i cancer under tonåren.
Titel: Stöd via mobilen till närstående till barn som behandlats för leukemi i Tanzania: Utveckling och testning av en intervention för att förbättra närståendes följsamhet till barns eftervård (GuardiansCAN)
Beskrivning: Tillsammans med närstående till barn som behandlats för leukemi i Tanzania utvecklas och testas stöd via mobilen för att förbättra närståendes följsamhet till barns vård efter behandling av leukemi.
Docent Maria Hägglund
Titel: Bortom implementering av e-hälsa
Beskrivning: Projektet syftar till att utforska faktorer som påverkar implementering och användning av kollaborativ e-hälsa, d v s e-hälsa som används som ett verktyg för samarbete mellan patienter och vårdpersonal, samt att föreslå och utveckla konkreta interventioner eller verktyg för att säkerställa att e-hälsolösningarna faktiskt kommer till användning. En av de mer omdiskuterade e-hälsolösningarna som har implementerats, både i Sverige och internationellt, är patienters tillgång till sin journal via nätet ("Journalen"), eller open notes som det brukar kallas i USA. Vi kommer att använda implementeringen av "Journalen" i Sverige och open notes i USA som vårt exempelfall.
Titel: ePrIm – Utveckling av rekommendationer för implementering av e-hälsa i primärvården baserat på fallstudier
Beskrivning: Det övergripande syftet med projektet är att studera hur implementering av e-hälsa i primärvården påverkar arbetsprocesser, upplevd arbetsmiljö och hälsa hos vårdpersonal och baserat på detta vidareutveckla rekommendationer och riktlinjer för digitalisering i primärvården.
Titel: Nordic eHealth for Patients: Benchmarking and Developing for the Future
Beskrivning: Projektet syftar till att identifiera utmaningar och möjligheter med digitalisering av hälso- och sjukvården, med särskilt focus på nationella patient portaler och patienters tillgång till sin journal via nätet. Projektet har partners i Sverige, Norge, Finland, Estland och USA. Målet är att underlätta vidare digitalisering av offentlig sektor genom konkret återkoppling till myndigheter i respektive land, samt framtagning av guidelines och rekommendationer för design, implementering och utvärdering av denna typ av e-hälsotjänster.
Titel: PACESS – patient-centrerad utvärdering av patienters tillgång till journal via nätet
Beskrivning: Patienters tillgång till sin journal via nätet anses numer ofta som ett viktigt verktyg för patienters delaktighet och aktiva medverkan i sin vård, men vi vill utforska om och i så fall hur dessa e-tjänster faktiskt påverkar vården. Är det patienter som redan är aktiva och delaktiga som läser journalen medan andra patienter inte får någon nytta av tjänsten? Vi kommer att ta reda på nyttan av tjänster som journalen via nätet, och hur utformning och användning av tjänsterna bör anpassas för att nå så många som möjligt.
Titel: Utvärdering av mobila e-hälsotjänster som används av vårdpersonal på landsbygden i Sydafrika och Sverige
Beskrivning: Målet med denna studie är att utvärdera olika aspekter av mobila IT-system som används av community health workers och vårdpersonal i landsbygdens hemsjukvård, i både Sydafrika och Sverige. Utvärderingen kommer att inkludera de effekter dessa mobila lösningar har på specifika indikatorer relaterade t ex till vårdkvalitet, arbetsprocesser och användbarhet.
Fil.dr. Kine Johansen
Titel: Bridging the gap
Beskrivning: Developmental coordination disorder (DCD), ett neuropsykiatriskt tillstånd som drabbar 5–6% av barn, påverkar barns motoriska färdigheter, utförande av vardagliga aktiviteter och delaktighet. Utan stöd löper barn med DCD en ökad risk för ohälsa och nedsatt välbefinnande, men idag saknar skolbarn med DCD tillgång till fysioterapi. Det övergripande syftet med projektet är därför att utveckla och testa en skolbaserad intervention för att främja delaktighet hos barn med DCD.
Titel: DCD hos vuxna
Beskrivning: Genom uppföljning av de barn som deltog i projektet Neonatal uppföljning (NUF) vid Akademiska barnsjukhuset under slutet av 80-talet vill vi undersöka hur motoriska svårigheter i barndomen påverkar hälsa och välbefinnande över tid. Kohorten består av neonatalvårdsmottagare födda 1986–1989, som genomgick upprepade bedömningar från födseln till 10 års ålder. Vi har samlat data genom intervjuer, register och enkäter.
Titel: Motorisk förmåga hos spädbarn med cerebral pares (CP) och tidiga indikatorer för CP
Beskrivning: För att möjliggöra tidig upptäckt av barn med CP behöver vi lära oss mer om hur CP yttrar sig under spädbarnstiden. Vi genomför därför en studie som syftar till att beskriva den motoriska förmågan hos spädbarn med CP mätt med Structured Observation of Motor Performance in Infants (SOMP-I), samt undersöka huruvida det finnas avvikelser i det motoriska utförande som kan användas som tidiga indikatorer eller röda flagor för CP.
Professor Erik Olsson
Titel: Bättre glykemisk kontroll för patienter med diabetes typ 2 med hjälp av en smartphone-applikation: En genomförbarhetsstudie
Beskrivning: I studien undersöks användbarheten och acceptabiliteten för en smartphone-applikation (Sukaribit) och genomförbarheten inför en framtida större studie. Deltagarna som har diabetes typ 2 använder smartphoneapplikationen, som är ett monitoreringsverktyg, under två månader. Genomförbarhet, som rekryteringstakt, och acceptabilitet, som t.ex. följsamhet i behandling, utvärderas. Dessutom testas hur tänkta utfallsmått för en större studie påverkas, såsom långtidsblodsockervärden, diabetesstress och diabetesegenvård.
Titel: Behandling av stress och ångest efter hjärtinfarkt med normala kranskärl med internetbaserad kognitiv beteendeterapi (e-SMINC)
Beskrivning: I projektet testas ett webbaserat, guidat, självhjälpsprogram baserat på kognitiv beteendeterapi för personer som haft hjärtinfarkt med normala kranskärl, så kallad MINOCA, och/eller Takotsubo vilket också är ett hjärtinfarktliknande tillstånd med normala kranskärl. Deltagarna arbetar med stöd av en psykolog med självhjälpsprogrammet på U-CARE-plattformen upp till 10 veckor. Primära utfall är stress- och ångestnivå.
Titel: Hjärtinfarkt före femtiofem (MIFF)
Beskrivning: I detta projekt undersöks situationen för unga människor (<55 år) som drabbas av hjärtinfarkt. Särskilt fokus ligger på att undersöka vilken roll psykosocial stress spelar som riskfaktor för fortsatt hjärt- och kärlsjukdom. Studien finansieras delvis av patientorganisationen Riksförbundet HjärtLung.
Titel: Betydelsen av betablockerare för livskvalitet och välmående hos hjärtinfarktpatienter (R-QoL)
Beskrivning: I studien undersöks om behandling med betablockerare påverkar patienters livskvalitet, välmående, hjärtfokuserade ångest, oro, nedstämdhet och sexuella funktion. Deltagarna besvarar frågor via U-CARE-plattformen direkt efter hjärtinfarkt och sedan två respektive tolv månader efter hjärtinfarkt.
Fil.dr. Markus Saarijärvi
Titel: Stepstones-Implement
Beskrivning: Det huvudsakliga syftet med Stepstones-Implement är att implementera ett effektivt och hållbart personcentrerat övergångsprogram. Målgrupperna är ungdomar med hjärtsjukdomar samt andra grupper av unga med långvariga tillstånd. Implementering av ett strukturerat personcentrerat överföringsprogram är en viktig aspekt för att säkerställa en livslång och kontinuerlig uppföljning för unga personer med långvariga sjukdomstillstånd. Stepstones-Implement syftar till att skapa en jämlik och högkvalitativ vård för dessa grupper. Implementeringen pågår vid universitetssjukhusen i Skåne, Göteborg, Linköping, Stockholm, Uppsala samt Umeå, och i samarbete med Göteborgs Universitet.
Fil.dr. Joanne Woodford
Titel: Utveckling och genomförbarhet av en internetadministrerad integrerad föräldra- och beteendeaktiveringsintervention för moder-spädbarnsförhållandet och förlossningsdepression (Baby&Me)
Beskrivning: Det övergripande syftet med studien är att integrera beteendemässiga föräldraskapsstrategier för att stödja mammor att engageras i positiv spädbarnsinteraktion i en internetbaserad beteendeaktiverande intervention mot förlossningsdepression och undersöka procedurer, metodologiska och kliniska osäkerheter rörande studieupplägg och interventionen.
Titel: Beteendeaktiveringsbaserad självhjälp för depression hos personer med demens som lever ute i samhället: Utveckling, genomförbarhet och utvärdering
Beskrivning: Målet med studien är att anpassa, utforska metodologiska och kliniska osäkerheter kring, och undersöka den kliniska och kostnadsmässiga effektiviteten av en ny beteendeaktiverande självhjälpsguide-intervention för människor med demens som upplever nedstämdhet/depression.
Titel: Ett erkännande till de många glömda (e-Daughters)
Beskrivning: Projektet syftar till att utveckla och utforska metodologiska och kliniska osäkerheter inom en ny psykologisk e-hälsointervention för döttrar som tar hand om minst en äldre förälder, som både är acceptabel och genomförbar.